Blomsterängen – en svenskt historiskt kulturmiljö
Förr sade man att ”blomsterängen” var bondens vackraste biprodukt. Den höggs varje år och höet togs bort, så jorden magrade ur, vilket gynnar ängsörterna.
I de allra finaste bevarade ängarna kan man finna hundratals blommande örter per kvadratmeter.
Ängen – är idealisk för att gynna biologisk mångfald i stadsmiljöer och på landsbygden, längs vägar och stränder.
Bin, humlor, fjärilar samt andra insekter, fåglar och andra smådjur behöver dynamiska naturliga miljöer som ängen för att leva och fortplanta sig.
Den blommande ängens skönhetsvärde är ovärderligt!
Ängen är ett miljöanpassat alternativ till klippta gräsytor, då de medför mindre skötsel, mindre avgaser och mindre risk för erodering vid t.ex. vägslänter.
Ängsblommor har anpassat sig för överlevnad, är vindtåliga och tål torka bättre än många gräsarter, då de flesta ängsblommor har djupa rötter som binder jorden.
Många parkförvaltningar, bostadsföretag, vägförvaltningar/bolag och andra markägare ser idag fördelarna med ängsmarker gentemot klippta gräsytor.
- Rekreationsytor i tätorter med äng i anslutning till promenadvägar, cykelvägar, stigar och lekplatser, ger invånare möjligheten att uppleva den livfulla och färggranna ängsmarken.
- Att längs motorvägen se en vägslänt blomma, är lite annat än en klippt grässluttning.
Lämpliga ytor för ängen – finns överallt!
Ängen – som övergångszon
En övergångszon med äng kan vara liten, från några kvadratmeter till flera hektar, och binda samman olika miljöer.
Platser där ängen kan fungera som övergångszon:
- Klippta gräsytor – blomsteräng – busk och trädzon
- Klippta gräsytor – blomsteräng – strand (hav, sjö, bäck, å eller damm)
- Odlade ytor (lantbruksmark) – blomsteräng – väg
- Obyggd mark i väntan på byggnation – blomsteräng(tillfällig) – nybyggnation
- Skolgård med asfalt – äng – sportyta